Mina jag & Helena
Det blev alldeles, alldeles tysssssst i mitt bloggande under januari & februari. Två väldigt nära vänner som stöttar i vått & torrt har båda två konstaterat att så är det. Så är jag. Jag blir tyst när jag inte mår bra. Hör inte av mig. Skriver absolut inte blogg....

(null)


Jag har under januari & februari kämpat efter sviterna av (den jävla!) kräksjukan. Alla mina reserver tog slut i kroppen och i och med operationen kan jag inte få tillbaka dem som "vanliga" kan. Jag har sedan dess haft huvudvärk i stort sett dagligen, varit både ork/kraftlös och extremt trött/sömnig. Jag fick stanna hemma från jobbet både för egen del och VABa Elsa som också drabbades hårt av kräksjukan, med efterföljande influensa och 41,3 (!) i feber. Under hela 2018 VABade jag totalt endast 15 dagar, men under januari & februari har Elsa redan varit sjuk tre gånger stackarn. Två av förkylningarna/virusen har smittat både mig och mannen, med ögoninflammation och snor. 
(null)

Jag har jagat min VC, Nova-Capio med blandad framgång skulle en kunna säga. När jag väl får träffa en läkare så är min upplevelse odelat positiv, de är kunniga, sympatiska och empatiska. Det har kollats blodprov, blodtryck och lungor/hjärta. Svaren är glädjande nog bra och normala prover, blodtrycket är numera suveränt, vilopulsen låg och lungorna pigga & friska (klarar till och med förkylning utan hosta,,). Det enda som är lågt som tusan är mina järnreserver i blodet. Så idag inhandlades blutsaft, mer jordgubbar, spenat, leverpastej och grönkål. Jag dricker vitaminer med verkligen ALLT i, men det räcker inte. 
Extremt noggrann kosthållning och tätare måltider från och med nu. 

(null)

Blodprover ska tas nya om en månad då det är ett halvår sedan operationen. Jag står stadigt på minus 40 kg sedan ca en månad. Aleris där jag opererades menar att huvudvärk, trötthet och kraftlöshet är normala biverkningar av så snabb viktminskning, vilket säkert stämmer. Jag tappar också väldigt stora mängder hår. Bästa vännen o tillika min frisör tröstar med att jag inte kommer bli skallig och att "det finns att ta av" - men det är läskigt. Hade jag vågat hade jag klippt mig kort eller rakat huvudet!

I veckan har det varit Sportlov och därmed ledigt för mig och tre av barnen. Det är också första gången på länge som "mitt gamla energiska och gladare jag" har tittat fram kortare stunder. Vädret hjälpte i början på veckan och vi var ute i trädgården och lekte i timmar i måndags. Vi firade vår Mollys sjuårsdag med stort "vuxenkalas" på söndagen och födelsedagen. Det bjöds på Tikka Masala helt enligt födelsegrisens önskan och marängtårta som hon gjorde själv ❤️😍.  Hon fick en ny efterlängtad och större cykel, med växlar och allt 😜, så nu hoppas vi på mer vårväder så vi kan cykla till skolan & jobbet.

(null)

(null)


Vi/jag orkade ha kusinerna på övernattning (det är bara lätt och roligt med dessa fyra ❤️❤️❤️❤️) och var på lekland och lunchmys på måndagen, vilket var vår julklapp till dem. 

Vem mitt "nya" jag är vet jag inte, än. Jag har aldrig tidigare fått så mycket frågor om min hälsa som nu av både kända och (för mig) okända personer. Hur MÅÅÅR du?!? 
Det är så läskigt och svårt att svara när sanningen är att jag inte mår så särskilt bra, alls. 
Jo, det är fysiskt lättare att röra sig etc, men jag mår inte bra. 
Jo - blodtrycket är lägre och värdet nära perfekt, men min nya kropp är inte alls beredd på detta så jag blir helt yr och det svartnar för ögonen varje gång jag reser mig upp. 
Jag har alltid varit en väldigt pigg, glad och energisk person - och är inte alls van eller bekväm med att vara så kraftlös och sömnig jämnt. Hur mycket kan en vila egentligen och ändå vara trött? Massor - är svaret!
Samtidigt med allt fysiskt fick jag genom remiss från min VC möjligheten att ha en psykolog & KBTterapeut med på min resa mot ny kropp och bättre hälsa (?), vilket jag är otroligt tacksam över. 
Vi har MYCKET att bearbeta och jobba med, jag & psykologen. Min inre kritiker, som är en stark jäkel som har fått härja många år oemotsagd, ska äntligen få lite motstånd och en inre peppande & självstärkande Helena ska få växa fram. 
Förhoppningsvis ska mitt nya jag vara lite mindre stressad & uppvarvad och klara att komma ihåg saker (idag glömde jag lämna bilen på service 🤷🏼‍♀️🙈😭) och kunna skilja på små & stora problem - och dessutom bara göra det jag måste & behöver/vill. 
(Sluta vara så jäkla duktig! sa läkaren idag 😂🤪✌🏼)

Ett ganska trasigt system ska bytas ut mot ett nytt, bättre fungerande är tanken. En Helena 2,0?

(null)

(null)


För min del gäller en variant av Gyllene regeln kan en säga:
Var (snäll!) mot och tänk (förlåtande tankar) om dig själv - så som du är (snäll, peppande och hjälpsam!) mot andra och tänker (alltid förlåtande) om andra! 

Igår tillbringade jag lite tid med mina stora tjejer, dels häng i Flyinge hemma hos Ellan och i stallet, och dels i hemma här i soffan med jordgubbar, choklad och filmmys. Nya TV:n som mina föräldrar sponsrade när den förra plötsligt tvärdog (samtidigt som torktumlaren dog, bilen blev skrot pga en hjort med dåligt trafikvett och renoveringen av sovrummet  skulle betalas....) är ruskigt smart och bra 🤪🤷🏼‍♀️😂. Det blev "SF-anytime" och "A star is born", som Ellan och jag inte hade sett än. En mycket bra film får jag säga. 
I Olivias lilla bil blev det allsång mellan Flyinge & Veberöd och Molly Sandéns textrader fastnade lite extra hos mig igår:

"Alla verkar veta vem jag är
I alla fall dom gånger jag gör fel
Alla känner mig förutom jag
Jag som knappt bestämt vem jag vill va
Fin och ful och allting däremellan
Aldrig mer men kanske en gång till
Jag vill ha det ofta, ha det sällan
Jag vet vad jag vill, jag vet ingenting


Helt ärligt, finns det nån som är hel?
Helt ärligt, finns det nån som aldrig nånsin gör fel?
Helt ärligt,
finns det nån som lyckats leva
lyckligt med ett yttre gjort utav sten?
Helt ärligt, helt ärligt
Det känns som vi är gjorda av sand
Vi bygger högt och rasar ibland
Så hittar vi oss själva nånstans
Där vi kan börja om, starkare imorrn"



En del i att vara snäll mot mig själv var att inse att förlusten och sorgen kring Knut gjorde mig mycket mer ledsen än vad jag trodde (och accepterade) att jag var. Jag förklarade för min älskade man som förstod och trots att vi förnuftigt bestämt ur penga-, ledighets- och sorgaspekt att vänta med att skaffa ny hund så gjorde vi tvärtom. Tack & lov. Jag vet att det sägs att en inte kan köpa kärlek och lycka för pengar - men Harry vår hundvalp visar tvärtom...... 
Jösses,  vilken mängd kärlek, glädje och energi detta lilla pyre förde in i vårt hem. Det behövdes. Harry behövdes! 
(null)


(null)

(null)


Med detta önskar jag alla som har läst mitt blogginlägg en riktigt fin helg - så hörs & ses vi.

Jag ser fram emot:
* våren och mer tid i trädgården
* vår skidresa till Idre med vännerna om en vecka!
* att gå på dubbla kalas i helgen för små och stora födelsegrisar

Puss & kram ❤️